Från krigets Sarajevo till Eurovision i Irland

Mitt under pågående krig hålls en nationell musiktävling där vinnaren får representera sitt land i den stora europeiska tävlingen. Tävlingens yngsta deltagare vinner och får under livsfarliga omständigheter fly från belägringen och ut i världen.

Det låter kanske som en Hollywoodfilm men detta är precis vad som hände i Bosnien och Hercegovina år 1993. Bosnien och Hercegovina var i krig och Sarajevo under belägring. Muhamed (Fazla) Fazlic, 24-årig modell som innan kriget hade försökt att påbörja en karriär inom musiken, hade precis gått med i den bosniska armén och det dröjde inte länge förrän han blev placerad i arméns musikgrupp. Ordern löd att sjunga och spela var som och när som helst folket behövde underhållning.

1993 hade Sarajevo varit belägrat i över 300 dagar.

Vi var måltavlor vart vi än gick

I en intervju med BBC säger Fazla: Du vill veta någonting om livet under belägringen? Att använda ordet helvete, skulle vara för artigt. Ingen el. Ingen mat. Folk som dör överallt. Vi var måltavlor vart vi än gick. Och det enda vi ville göra var att leva.

Ett sätt för invånarna att fly undan verkligheten var Eurovision. I februari 1993 hölls landets första egna kvaltävling till Eurovision och av 11 bidrag var det Fazla och hans band som vann. Bandet bestod av två körtjejer och fyra musiker. Även de fyra musikerna var soldater i den bosniska armén. Det vinnande låten blev Sva bol svijeta (All världens smärta), texten var skriven av bland andra den kända låtskrivaren Fahrudin Pecikoza och musiken av Edin (Dino) Dervishalidovic, mer känd under sitt artistnamn Dino Merlin.

Låten handlar om att jag skickar min kärlek till en kvinna som är flykting i ett annat land, och talar om för henne att inte ge upp säger Fazla i BBC-intervjun.

Kvinnan han sjunger till är hans flickvän och heter Sanda Bukvic, en journalist som flydde från Sarajevo till Sverige.

Vem vill åka på Eurovision i ett krigshärjat Bosnien Hercegovina?

Då Jugoslavien hade brutits upp blev det plötsligt fler länder än tänkt som skulle vara med i Eurovision, därför beslutade ESC-ledningen att hålla en regional kvaltävling i Slovenien för de nya europeiska länderna. Men då kriget fortfarande härjade i Bosnien och Hercegovina så fick Frank Neff, talesperson för tävlingen, försäkra Eurovisions jury att även om Bosnien och Hercegovina skulle vinna årets stora final i Irland så hade landet rätt att avsäga sig privilegiet att arrangera nästa års final. För vem vill åka på nästa års Eurovision i ett krigshärjat Bosnien och Hercegovina?

Hur som helst, tanken på att Bosnien skulle kunna vinna avskräckte inte juryn utan Fazla och hans band kvalade in till finalen och skulle nu få åka till Millstreet, Irland och Eurovision.

Vägen mot Eurovision

Kvaltävlingen var dock inte det enda eller första hindret för Fazla och gänget, det främsta hindret var att överhuvudtaget ta sig ur Sarajevo. De påbörjade sin farliga resa under natten, en grupp soldater ledde dem ut ur staden och gav instruktionen att de skulle springa mot bergen och med brasklappen ”bli inte skjutna”. Fazla minns att det var väldigt lerigt där de sprang och vid ett tillfälle så fastnade hans skor i leran, men då de blev beskjutna kunde han inte stanna. Det var först när de hade nått toppen av berget Igman som de vågade sakta ner och någon i gruppen fick tillfälle att ge honom ett par nya skor.

Körsångerskan Erka Hadzovic berättar i en intervju med The Independent att natten som de försökte ta sig ur Sarajevo så hade de tur. Erka, Fazla och bandet klarade sig men andra var inte lika lyckosamma, 6 personer dog den natten och 17 skadades. Men Erka avfärdar faran och säger att det är så det var, alla i Sarajevo var vana.

Från bergets topp körde ett militärfordon dem till Mostar, varifrån de kunde ta bussen till Zagreb.

Kärlek i Zagreb

Det första Fazla gjorde när de hade lyckats fly Sarajevo och kommit till Zagreb var att ringa hans Sanda. Hon flög genast till Zagreb och där och då lovade de varandra att alltid vara tillsammans. Någonstans mellan denna romantiska stund och Fazlas uppträdande i Eurovision så gifte sig paret och smekmånaden firades på Irland.

På plats i Irland

Idag under Eurovision så är all musik förinspelad men 1993 var det livemusik som gällde. Bosnien Hercegovinas dirigent Sinan Alimanovic skulle ha kommit till Irland några veckor efter Fazla och bandet, men på grund av striderna kunde han inte ta sig ur landet. Istället tog den kände Irländske dirigenten, Noel Kelehan, hans plats. Det är också han som syns i början av klippet och anledningen till den applåd som han får.

Tillbaka till kriget

När Fazla får frågan om vad som han kommer ihåg från detta framträdande så svarar han att det inte att de fick pris för bäst klädda numret eller de stående ovationerna, utan han lyfter fram vikten av att vara där.

För oss var detta en allvarlig tillställning. Det var aldrig underhållning. Vi var där för att visa vår självständighet, bevisa den. Vi var de första personerna någonsin att representera Bosnien på en internationell nivå. Vi bekräftade vårt lands existens.

Efter framträdandet åkte de flesta ur delegationen tillbaka till det belägrade Sarajevo igen. Fazla berättar att återkomsten till Sarajevo var en chock, både staden och människorna var i ett mycket sämre skick än när han lämnade staden. Jag kommer aldrig att glömma när jag kom tillbaka till Sarajevo och såg min mor, hon hade blivit så fruktansvärt smal på grund av all stress och hunger. Det är tunga och smärtsamma minnen beskrev Fazla för 24sata.info.

Dokumentär om Fazla under 2019

Jonathan Ellen, en brittisk författare, blev så tagen av berättelsen om Fazla och hans band att han nu tillsammans med gänget har börjat spela in en dokumentär med arbetsnamnet Sarajevo Calling. Målet är att släppa filmen under Cannes Filmfestival 2019. Jag hoppas innerligt att detta verkligen kommer att hända, för det är en dokumentär jag mer än gärna skulle vilja se.