Mitt Bosnien i Småland
Nyligen syntes Mitt Bosnien i helgbilagan i de flesta småländska lokaltidningarna! Känns särskilt fint med tanke på att jag ju växte upp i Småland.
I Bosnien bor 35 utomjordingar men bara en papak
Mycket i BiH är politiskt känsligt, till och med en befolkningsräkning. Senast gjordes denna genom en enkät i vilken medborgarna var tvungna att ange en etnisk tillhörighet. Med tanke på hur känslig denna information är i dagens BiH var det många som reagerade på detta och visade sitt missnöjde på olika sätt. Många ifrågasatte enkäten, rädda att den skulle användas politiskt av fel skäl, andra protesterade öppet. Men några visade sitt missnöje genom den kända bosniska humorn.
Istället för att fylla i någon etnisk tillhörighet så fyllde några personer i helt andra saker, så utöver den viktiga uppgiften att det bor 3, 5 miljoner människor i BiH så kan en också läsa att det bor en hel del arter som vi inte hittar någon annanstans än i böckernas och filmernas värld, ja och uppenbarligen i Bosnien och Hercegovina…
Enligt resultaten från befolkningsräkningen har 35 personer uppgett att de identifierar sig som utomjordingar och utöver dessa finns även 42 Mars-bor. 20 stycken Klingoner (fiktiv humanoid art från Star Trek) och hela 77 medborgare identifierar sig som Vulkanier (också en art från Star Trek).
Om du beger dig till Ljubusko så kan du där stöta på någon av deras 7 alver (från bla Sagan om ringen), medan Foca har sin alldeles egna varulv. Endast 6 personer i hela Bosnien och Hercegovina har angett att de identifierar sig som ”människor”.
I Federationen hittar en det största antalet Jedis (från Star Wars), nämligen 47 stycken. Som tur är så finns det dock bara en ”papak” (idiot). Eller ja, finns väl många idioter, men enligt enkäten endast en som identifierar sig som sådan.
Källa: http://www.bhas.ba/index.php?lang=ba & Al Jazeera Balkans (https://www.facebook.com/AJBalkans/)
Du kanske också gillar
10 saker du inte visste om Bosnien
Intervju i BHRT
Exakt en vecka sedan blev jag intervjuad i BHRT om Mitt Bosnien. Efteråt beklagade jag mig för min familj över att jag tyckte att det var svårt att uttrycka mig och hitta rätt ord och jag fasade för slutresultatet.
Igår kväll var det alltså premiär. Inslaget handlade om att utställningen ”Sarajevo 100 år” fanns att se på Gummifabriken i Värnamo. I anslutning till utställningen fanns många olika aktiviteter och föreläsningar, bland annat den om Mitt Bosnien. Därför tyckte TV-teamet från bosniska programmet ”Dimenzija vise” (BHRT) att det skulle vara intressant att intervjua mig också.
Här kommer klippet, den korta intervjun med ”Ilma” visas ca 20.40 minuter in i inslaget. För er som inte förstår bosniska så säger jag att anledningen till att jag startade den här bloggen är att jag upplever att den bild av Bosnien och Hercegovina som finns i världen och visas i media är väldigt onyanserad. För det mesta handlar det om krig och annat negativt, visserligen är detta också en del av Bosnien och Hercegovina, men det finns så mycket mer. Jag vill visa upp dessa andra delar av BiH; vår kultur, mode, nya idéer och nya företag – visa upp den här mer intressanta sidan av Bosnien och Hercegovina.
Förutom att de uppfattade mitt namn fel, jag heter ju som bekant Irma och inte Ilma, så är jag faktiskt väldigt nöjd med intervjun!
Det som jag inte kom med, men som för mig är viktigt att säga, är att den här bloggen också är min egna upptäcktsresa; jag lär mig medan jag gör research och skriver – och det är en av de stora anledningarna till att jag skriver denna blogg. Jag vill inte bara visa upp en annan sida av BiH för andra, jag vill själv också lära mig mer om mitt hemland, både de delar av det som finns i BiH men också här i Sverige.
Du kanske också gillar
Sarajevo 100 år, presentation och intervju i bosnisk TV
Edin Dzemat-matlagningens Zlatan
2013 vann, nu mera stjärnkocken, Edin Dzemat det prestigefyllda priset Årets Werner och blev i motiveringen kallad för matlagningens Zlatan. Efter att ha ätit en middag komponerad av Edin så kan jag inget annat än hålla med.
Jag mötte Edin i förbifarten under utställningen ”Sarajevo 100 år” i Värnamo, han var där som en av huvudkockarna för kvällens middag på Madame. Jag frågade om jag kunde få en intervju och hann knappt berätta varför och för vad, innan han med ett leende svarade självklart!
”Bosnien har världens bästa street food”
Gummifabrikens inspirerande former och färger bjöd på en perfekt miljö att samtala i, att det dessutom spreds dofter från köket från kvällens middag gjorde ju inte saken värre precis.
På frågan om hans vad hans bosniska favoritmat är så svarar han: Det är så svårt att välja eftersom så mycket är gott, dessutom varierar mina favoriter efter säsong, just nu äter jag helst klepe (köttfyllt pasta) och muckalicu (gryta) och sen är det ju mycket inlagda grönsaker som gäller.
Sen är det ju alltid gott med en riktigt god burek, lägger han snabbt till. Bosnisk mat är fantastik, jag brukar säga att Bosnien har världen bästa street food! Att lyssna på när Edin pratar om mat är ungefär som att bli hypnotiserad, man glömmer bort både tid och rum.
Ur Gott med Dzemat Han tycker dock inte att BiH drar nytta av den skatt som finns i landet och dess mat. Om du tänker efter hur lättillgängligt och billigt du kan få högkvalitativ mat så som burek, cevapi och så vidare. Det är ju helt otroligt egentligen fortsätter han. Bosnien borde marknadsföra bosnisk mat mycket mer!
Edin är ursprungligen från Prozor men uppvuxen i Gislaved. Ända sedan Edin blev klar med sina studier har hans karriär varit spikrak. Bland meriterna finns titeln som lagkapten för svenska kocklandslaget och vinnare i Kockarnas Kamp 2016, han har varit med och utvecklat Brasserie By EDz och Kosta Boda Art Hotell till en matdestination i småländska skogarna. Han har jobbat på några av världens främsta restauranger så som Noma i Köpenhamn och Per Se i New York, men det är först på senare år som hans matlagning har börjat att influeras av hans bosniska bakgrund.
Detta märks inte minst i han senaste kokbok Gott med dzeMAT där han tillägnar ett helt kapitel åt Bosnien och Hercegovina och tolkar de bosniska traditionella rätterna på sitt sätt.
Edins unika sätt att tolka det traditionella märktes även på middagsmenyn som bjöd på restaurangen Madame; till förrätt fick vi en annorlunda Begova corba (klar kycklingsoppa) med en krokette på kyckling, huvudrätten bestod av långbakad oxkind med kål och till efterrätt bjöds det på ljummen baklava med glass och lingonsås. Himmelskt gott!
Varför har vi aldrig ätit glass till baklava innan?! Även om Edin är baserad i Sverige så reser han ofta till andra länder för olika jobb och då också gärna till Bosnien och Hercegovina. Hans senaste resa var just till Sarajevo där han var med och lagade mat för den bosniska kändiseliten. När han började prata om BiH blev han uppenbart rörd och hans blick en aning sorgsen, han tycker att det är tråkigt att det skrivs så mycket negativt om BiH, visserligen är mycket av det sant men det är inte särskilt nyanserat menar han. De befintliga delarna som är positiva framhävs inte och det är någonting Edin vill vara med och förändra.
Edin beskriver att han vill verka för att skapa förutsättningar för unga i BiH samt hitta och lyfta fram det bästa BiH har att erbjuda, som ett exempel på detta så berättar han om den skola för kockar som han har varit med och startat i Sarajevo. Det är viktigt för mig att hjälpa och uppmuntra unga
människor, både i BiH och runt om i världen. Jag har själv fått kämpa, men hårt arbete lönar sig.”Edin är dessutom ödmjuk, generös och synnerligen vänlig mot alla han möter”
Citat från motiveringen till ”Årets Werner”Genom hela vårt samtal var Edin enormt öppen och trevlig och när jag fortsätter läsa motiveringen till att han vann Årets Werner så inser jag en sak, även om Edin är lika skicklig på matlagning som Zlatan är på fotboll så har jag svårt att se att någon skulle kunna mäta sig med Edins ödmjuka sätt och värme.
Du kanske också gillar
Minnen från 1 maj
Berättelsen om Indiras barn
Sara Brkic: bara jag får spela fotboll så är jag nöjd
Sarajevo 100 år, presentation och intervju i bosnisk TV
Med min familj klev jag in på Gummifabriken i Värnamo, helt ovetande om hur dagen skulle sluta. En månad sedan blev jag tillfrågad av Värnamo kommuns kulturchef Lars Alkner om inte jag kunde presentera Mitt Bosnien i samband med utställningen Sarajevo 100 år. Jag blev väldigt glad över att bli tillfrågad och självklart tackade jag ja, först efteråt började jag fundera över allt som kunde gå fel. Tänk om ingen kom? Tänk om de som kom blev uttråkade? Tänk om folk tycker att detta är en dålig idé? Tänk om, tänk om, tänk om.
Tänk om detta blev en av de finaste kvällarna i mitt liv?…tänkte jag inte. Men så blev det! Jag hade knappt hunnit hänga av mig ytterkläderna förrän ett bosniskt TV-team ryckte i mig och ville ha en intervju. Paniken var ett faktum! Att prata och uttrycka mig har jag inga problem med, på svenska. På bosniska är det någonting helt annat. Jag erkände för teamet att jag var lite nervös och de började direkt coacha och peppa mig. De var så otroligt vänliga och professionella. Efter intervjun stannade jag kvar en stund för att de skulle ge mig alla sina idéer på saker jag borde blogga om. Intervjun kan ni se på fredag 15 mars, 21.00, på BHT 1.
Direkt efter intervjun stötte jag på stjärnkocken Edin Dzemat som jag fick ett fint samtal och en intervju med, ett mycket avslappnat samtal då vi båda blandade bosniska och svenska friskt. Det samtalet kommer i ett eget inlägg!
Presentationen av Mitt Bosnien gick över förväntan. Salen var fullsatt och där satt människor från hela Sverige; vänner och främlingar, unga som gamla, personer som jag har följt och som har följt mig under många år och jag är så otroligt glad över att ha fått göra denna första presentation inför just dessa människor. De skrattade, de grät och de log uppmuntrande. Så här efter presentationen så är det detta jag mest kommer ihåg, vad jag sa och hur det gick är ett minne som inte känns lika viktigt. De varma ansiktena i publiken är det som innerligt berör mig varje gång jag tänker tillbaka på den här stunden.
I publiken fanns även min hejarklack, min familj. De stöttade mig, fotade, fixade med tekniken och helt enkelt fanns där som världens starkaste stöd. Tillsammans avslutade vi dagen på restaurangen Madame med en fantastisk middag komponerad av vår egna Edin Dzemat. Tack mamma, pappa, Ajla, Albin och min Jocke för att ni gjorde en fin dag alldeles perfekt.
En underbar dag tack vare alla er som kom och lyssnade och alla er som läser, ni gör denna resa med Mitt Bosnien till ett äventyr som jag aldrig vågade föreställa mig. Tack för alla kramar, fina ord, idéer och uppmuntran.
Du kanske också gillar
Intervju i BHRT
Från krigets Sarajevo till Eurovision i Irland
Mitt under pågående krig hålls en nationell musiktävling där vinnaren får representera sitt land i den stora europeiska tävlingen. Tävlingens yngsta deltagare vinner och får under livsfarliga omständigheter fly från belägringen och ut i världen.
Det låter kanske som en Hollywoodfilm men detta är precis vad som hände i Bosnien och Hercegovina år 1993. Bosnien och Hercegovina var i krig och Sarajevo under belägring. Muhamed (Fazla) Fazlic, 24-årig modell som innan kriget hade försökt att påbörja en karriär inom musiken, hade precis gått med i den bosniska armén och det dröjde inte länge förrän han blev placerad i arméns musikgrupp. Ordern löd att sjunga och spela var som och när som helst folket behövde underhållning.
1993 hade Sarajevo varit belägrat i över 300 dagar.
Vi var måltavlor vart vi än gick
I en intervju med BBC säger Fazla: Du vill veta någonting om livet under belägringen? Att använda ordet helvete, skulle vara för artigt. Ingen el. Ingen mat. Folk som dör överallt. Vi var måltavlor vart vi än gick. Och det enda vi ville göra var att leva.
Ett sätt för invånarna att fly undan verkligheten var Eurovision. I februari 1993 hölls landets första egna kvaltävling till Eurovision och av 11 bidrag var det Fazla och hans band som vann. Bandet bestod av två körtjejer och fyra musiker. Även de fyra musikerna var soldater i den bosniska armén. Det vinnande låten blev Sva bol svijeta (All världens smärta), texten var skriven av bland andra den kända låtskrivaren Fahrudin Pecikoza och musiken av Edin (Dino) Dervishalidovic, mer känd under sitt artistnamn Dino Merlin.
Låten handlar om att jag skickar min kärlek till en kvinna som är flykting i ett annat land, och talar om för henne att inte ge upp säger Fazla i BBC-intervjun.
Kvinnan han sjunger till är hans flickvän och heter Sanda Bukvic, en journalist som flydde från Sarajevo till Sverige.
Vem vill åka på Eurovision i ett krigshärjat Bosnien Hercegovina?
Då Jugoslavien hade brutits upp blev det plötsligt fler länder än tänkt som skulle vara med i Eurovision, därför beslutade ESC-ledningen att hålla en regional kvaltävling i Slovenien för de nya europeiska länderna. Men då kriget fortfarande härjade i Bosnien och Hercegovina så fick Frank Neff, talesperson för tävlingen, försäkra Eurovisions jury att även om Bosnien och Hercegovina skulle vinna årets stora final i Irland så hade landet rätt att avsäga sig privilegiet att arrangera nästa års final. För vem vill åka på nästa års Eurovision i ett krigshärjat Bosnien och Hercegovina?
Hur som helst, tanken på att Bosnien skulle kunna vinna avskräckte inte juryn utan Fazla och hans band kvalade in till finalen och skulle nu få åka till Millstreet, Irland och Eurovision.
Vägen mot Eurovision
Kvaltävlingen var dock inte det enda eller första hindret för Fazla och gänget, det främsta hindret var att överhuvudtaget ta sig ur Sarajevo. De påbörjade sin farliga resa under natten, en grupp soldater ledde dem ut ur staden och gav instruktionen att de skulle springa mot bergen och med brasklappen ”bli inte skjutna”. Fazla minns att det var väldigt lerigt där de sprang och vid ett tillfälle så fastnade hans skor i leran, men då de blev beskjutna kunde han inte stanna. Det var först när de hade nått toppen av berget Igman som de vågade sakta ner och någon i gruppen fick tillfälle att ge honom ett par nya skor.
Körsångerskan Erka Hadzovic berättar i en intervju med The Independent att natten som de försökte ta sig ur Sarajevo så hade de tur. Erka, Fazla och bandet klarade sig men andra var inte lika lyckosamma, 6 personer dog den natten och 17 skadades. Men Erka avfärdar faran och säger att det är så det var, alla i Sarajevo var vana.
Från bergets topp körde ett militärfordon dem till Mostar, varifrån de kunde ta bussen till Zagreb.
Kärlek i Zagreb
Det första Fazla gjorde när de hade lyckats fly Sarajevo och kommit till Zagreb var att ringa hans Sanda. Hon flög genast till Zagreb och där och då lovade de varandra att alltid vara tillsammans. Någonstans mellan denna romantiska stund och Fazlas uppträdande i Eurovision så gifte sig paret och smekmånaden firades på Irland.
På plats i Irland
Idag under Eurovision så är all musik förinspelad men 1993 var det livemusik som gällde. Bosnien Hercegovinas dirigent Sinan Alimanovic skulle ha kommit till Irland några veckor efter Fazla och bandet, men på grund av striderna kunde han inte ta sig ur landet. Istället tog den kände Irländske dirigenten, Noel Kelehan, hans plats. Det är också han som syns i början av klippet och anledningen till den applåd som han får.
Tillbaka till kriget
När Fazla får frågan om vad som han kommer ihåg från detta framträdande så svarar han att det inte att de fick pris för bäst klädda numret eller de stående ovationerna, utan han lyfter fram vikten av att vara där.
För oss var detta en allvarlig tillställning. Det var aldrig underhållning. Vi var där för att visa vår självständighet, bevisa den. Vi var de första personerna någonsin att representera Bosnien på en internationell nivå. Vi bekräftade vårt lands existens.
Efter framträdandet åkte de flesta ur delegationen tillbaka till det belägrade Sarajevo igen. Fazla berättar att återkomsten till Sarajevo var en chock, både staden och människorna var i ett mycket sämre skick än när han lämnade staden. Jag kommer aldrig att glömma när jag kom tillbaka till Sarajevo och såg min mor, hon hade blivit så fruktansvärt smal på grund av all stress och hunger. Det är tunga och smärtsamma minnen beskrev Fazla för 24sata.info.
Dokumentär om Fazla under 2019
Jonathan Ellen, en brittisk författare, blev så tagen av berättelsen om Fazla och hans band att han nu tillsammans med gänget har börjat spela in en dokumentär med arbetsnamnet Sarajevo Calling. Målet är att släppa filmen under Cannes Filmfestival 2019. Jag hoppas innerligt att detta verkligen kommer att hända, för det är en dokumentär jag mer än gärna skulle vilja se.
Officiella videon Källor
https://www.eurovisionary.com/sarajevo-calling-film-eurovision-song/
https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/arts-would-you-risk-your-life-for-eurovision-bosnia-herzegovinas-entry-for-eurovision-brings-the-2320118.html
http://www.bbc.com/culture/story/20160513-when-eurovision-was-a-matter-of-life-and-death
http://24sata.info/vijesti/bosna-i-hercegovina/228795-fazla-o-15.-maju-1993.-na-putu-iz-sarajeva-do-dublina-trčali-smo-bosonogi-preko-piste,-hapsio-nas-je-hvo….html10 saker du inte visste om Bosnien
…eller visste men tycker det är kul att läsa ändå!
#1
I BiH finns en urskog
Visste du att urskogen Perucica som ligger i sydöstra BiH är en av de största bevarade urskogarna i Europa? Den finns i nationalparken Sutjeska och kan enbart besökas tillsammans med guider. Kolla in den fantastiska naturen i klippet:#2
Första världskriget började i Bosnien och Hercegovina
Under ett besök i Sarajevo sköts den Österrikisk-Ungerska kronprinsen Franz Ferdinand och fru Sophie. Händelsen kom att kallas Skotten i Sarajevo och blev startskottet för första världskriget.
#3
Bland de första eldrivna spårvagnarna
En av de första elektriska spårvagnen att drivas på heltid (gryning till skymning) i Europa fanns i Sarajevo redan 1895. Innan detta drogs vagnarna av hästar.
#4
Det finns (kanske) pyramider i BiH
2005 påstod Semir Osmanagic att han hade upptäckt en pyramid i Visoko, Bosnien och Hercegovina. Sedan dess har han upptäckt ytterligare pyramider i området samt underjordiska tunnlar. Forskarvärlden är dock oense huruvida detta faktiskt är människogjorda pyramider eller helt enkelt bara vanliga berg.
http://pyramidernaibosnien.com #5
Vinter-OS hölls 1984 i Sarajevo
1984 hölls vinter-OS i Sarajevo. Presskåren i världen förutspådde katastrofspel: arrangemanget, vädret, inkvarteringen -inget skulle bli bra. Så fel de hade, på alla punkter, förutom kanske vädret då. Men dåligt väder är å andra sidan inget unikt för Sarajevo, händer alla städer då och då. Istället blev det härliga spel och det som de flesta tyckte var mest minnesvärt var alla entusiastiska volontärer. Mest känd bland svenskarna som tävlade var Gunde Svan.
#6
Bosnien och Hercegovina har vunnit en oscar
And the Oscar goes to Bosnia and Herzegovina! 2002 vann filmen Nicija Zemlja (Ingenmansland) en Oscar för bästa utländska film. Danis Tanovic tog emot priset och i sitt tal utbrister han ”This is for my country, Bosnia and Herzegovina!”#7
Världens första moské som införde el
Gazi Husrev-beg-moskén är inte bara Bosnien och Hercegovinas äldsta och största moské, den är även den allra första moskén i världen som införde el. Moskén är byggdes redan på 1530-talet och så tidigt som 1898 infördes elen.#8
Vilda hästar i Bosnien och Hercegovina
Området av Livanjsko fältet och berget Cincar är hemvisten till vilda hästar. Åker man bil i närheten av området så kan man ibland se dem beta och springa runt.
#9
Sarajevo är Europas Jerusalem
Trots de konflikter som präglat staden så har det genom historien och även idag funnits tolerans och förståelse för olika religioner. Detta märks inte minst på att du i ett och samma område kan hitta en moské, en katolsk katedral, en ortodox kyrka, och en synagoga.
#10
Balkans största filmfestival
Hålls varje år i Sarajevo och samlar tusentals filmentustiaster från hela världen. Filmfestivalen initierades nästan direkt efter belägringen av Sarajevo för att återställa landets rika kultur och få tillbaka den urbana känslan i staden. Festivalen har vuxit enormt sedan 1995 och idag är den en folkfest med över 100 000 besökare, den håller på i 9 dagar och det är över 200 filmer som visas.Bland de mer kända gästerna finns Angelina Jolie, Robert De Niro, John Cleese och Juliette Binoche.
Så fin film om festivalen! Mer info om Sarajevos filmfestival hittar du här: https://www.sff.ba
Du kanske också gillar
I Bosnien bor 35 utomjordingar men bara en papak
Bosnisk design på Oscarsgalan
För första gången i historien bars en bosnisk kreation på Oscarsgalans kända röda matta. Det var skådespelerskan Rebecca King-Crews som bar en klänning från designstudion Kaftan. Rebecca är mest känd för filmen Blueberry (2018) och reality-serien The Family Crews, i vilken även hennes man Terry Crews medverkar.
Foto: AFP Sarajevobaserade Kaftan ägs av systrarna Nermina Hodzic och Emina Hodzic Adilovic som inte på något sätt är nybörjare i branschen. 2018 vann de Sydöstra Europas främsta modetävling; Big See Fashion Design Award i kategorin ”The IT factor of a country” (översättning: det mest trendiga i landet) och de har varit verksamma långt innan det.
Intervju med Emina efter vinsten av Big See Fashion Design Award Emina berättar att det som driver systrarna i deras arbete och kreativitet är människor, god energi och hårt arbete. Varje kreation som vi skapar inspirerar oss att skapa någonting ännu bättre och ännu vackrare säger hon.
Inatt fick de verkligen belöning för sitt arbete och de stora modehusen så som Dior, Valentino, Versace, Chanel fick sällskap av Kaftans eleganta, vita klänning.
Bosnisk mat i Sverige
Mat för mig är så mycket mer än enbart näring och måltider, det är gemenskap, kultur, njutning och äventyr! När jag reser så är restauranger en av sakerna som jag börjar titta på först. Men hur långt jag än reser, vilken mat jag än smakar så finns det sällan någonting som mäter sig med bosnisk mat.
Som tur är så finns det ett antal restauranger i Sverige som serverar bosnisk mat och jag ser fram emot att besöka dem! Mina intryck och tankar från kommer jag att samla under menyfliken ”Bosnisk mat i Sverige”.
Ett tag sedan efterlyste jag bosnisk mat i Sverige på min Facebook och fick då tips på restaurangerna nedan, men om du känner till någon som inte står med så hör gärna av dig!
Ser så mycket fram emot att arbeta mig genom alla dessa fantastiska matställen!
Stockholm
Burek Sundbyberg
https://www.yelp.se/biz/burek-bageri-sundbyberg
Take a Burek
Burek Fittja
Göteborg
Monaco
http://www.monaco-restaurang.seCevabdzinica & Grill Salko
https://www.facebook.com/pages/Cevabdzinica-Grill-Salko/704508079640478Restaurang Bosna
https://www.facebook.com/pages/category/Bar—Grill/Restaurang-Bar-BOSNA-430611220619492/
Malmö
Burek House
Borås
Pizzeria AS
Jönköping
Burek Beni
Enköping
Restaurang Sarajevo
Min mormors händer
Det slog mig häromdagen hur många timmar jag måste ha spenderat på att titta på min mormors händer. Som barn brukade jag fundera över hur hennes händer såg ut när hon var yngre och som vuxen har jag funderat över hur mycket glädje och sorg som har gått igenom de där händerna. Jag brukade titta på när hon lagade mat, gick runt i sin lägenhet och plockade, och framför allt brukade jag titta på hennes händer när hon höll i mina. Jämföra våra händer och tänka på vilka olika liv vi har levt.
Hennes händer som har mättat så många munnar både i familjen och utanför. Händer som har tröstat, händer som har burit, händer som en gång hade en önskan om att få användas till att studera med. Händer som aldrig fick studera. Händer som istället fick sätta sig själva sist och alla andra främst.
Alla borde ha tillgång till mormors magiska recept och maträtter.
Händer som idag flitigt ringer alla i familjen och svetsar oss samman och händer som lagar den godaste maten jag någonsin har ätit. En gång bad jag min mormor att skriva ner alla hennes recept och under många år har jag haft recepten i en kökslåda, tillgängliga enbart för mitt hushåll. Och det är rent slöseri känner jag. Alla borde ha tillgång till dessa magiska recept och maträtter. Egentligen önskar jag att alla kunde få smaka på just mormors mat, men recepten är åtminstone det nästbästa. Tyvärr så smakar det aldrig lika gott när jag lagar maten, trots att jag använder exakt samma recept. Kanske går det bättre för dig? Dela gärna med dig av dina erfarenheter!
Mormors recept på bosniska kåldolmar-Sarma Under fliken recept hittar du alla mormors recept, men också recept från hela familjen samt släkt och vänner. Så håll utkik så du inte missar något!
Du kanske också gillar
Mammas Sataras
